Introduktion
Jag har mött ”de 5 krigare” självfallet genom yogan.
De har fascinerat mig, inte minst på grund av att jag har utövat ”krigarkonst”, en av de mest ädla och avancerade dessutom, den japanska traditionella samuraj teknikerna (både manuella, svärd, käpp och kniv) som kallas Takemusu AIKIDO. I Göteborg finns en av världens mest berömda, kända AIKIDO dojo och leds av Ulf Evenås, shihan, 7 dan, vid Göteborgs Aikidoklubb med många decenniers internationell ledarskap och utmärkelser bakom sig. Samt många andra mycket högt rankade, erfarna lärare.
Ulf var min mästare och huvudlärare.
Självfallet håller vi, sporadiskt numera, kontakten även idag 20 år senare.
Jag ÄLSKADE Aikido! ♥♥♥
Här är ett foto från GP …en reportage gjord år 2000 och på fotot är jag här i främre raden (då hette jag Bán i efternamn):
Självfallet, det som var intressant för journalisten var att ”vi kvinnor kan försvara oss, kan fälla män mycket större än oss vid ett attack”! Så endimensionellt, tråkigt!
Aikido är såååå himla mycket mer, multidimensionell: från etik, visdom, medvetenhetsutveckling, språk, beteende, kulturella aspekter….en hel värld!
Skulle säkert fortsatt med Aikidon om inte cancern brutalt sprängde sönder mitt liv 2002 och efteråt var tvungen att lämna allt som ”tuff träning” heter… Dessvärre lämnade jag då en hel livsstil med mening och sammanhang: vänner, språk, inblick i en exotisk kultur, mat, beteende/etik, världsbild…allt som man får på köpet, när man är en ”fridfull krigare i nutid”.
Självfallet djupt inne blev jag transformerad, påverkad och det ”jaget” försvinner aldrig. De åren har betytt ENORMT i min inre mognad och utveckling….en styrka som jag så väl behövde i kommande svåra perioder i livet.
Från denna lilla privata utsvängning….nu tror jag att du läsare, börjar ana varför är jag förtjust i yogans ”fem krigare” ☺.
Denna utmanande uppsättning asanas (positioner) sträcker ut och stärker våra kroppar, hjärtan och sinnen. Virabhadrasana-serien som det heter är yogans mest populära – och kanske mest användbara – grupp av ställningar. Och mig påminner om Aikido-perioden i livet ♥
Krigarpositionernas ursprung
I modern tid:
Man tror att dessa stående poser skapades i början av 1900-talet av Krishnamacharya, som var influerad av den fysiska kulturen och gymnastiken. De kan också ha sitt ursprung i den indiska kampsporten Kalarippayattu (se längre ner). De fem krigarpositionerna populariserades och lärdes ut av Krishnamacharyas elever – Indra Devi, K. Pattabhi Jois och B.K.S. Iyengar.
Mytologi och gamla källor:
Vi ser krigarställningen, med det främre knäet böjt och det bakre benet rakt, avbildad i mytologisk indisk konst. Denna position användes för att symbolisera styrka, ilska eller stridsaktivitet. Krigarhållningen blev en symbol för sadhanas hårda arbete, den andliga praktiken av självupptäckt och inre transformation.
Krigar-poserna är kända på sanskrit som Virabhadrasana. Vira betyder ”hjälte” och bhadra översätts som ”välsignelse”, ”lyckobringande” eller ”vän”. I detta sammanhang översätts asana som ”hållning”. Således kan Virabhadrasanas kallas ”gynnsamma heroiska ställningar” ☺.
Mytologisk berättelse om Virabhadra
Dessa poser är uppkallade efter den legendariska krigaren Virabhadra, som skapades av guden Shiva. Som med alla gudar och gudinnor finns det en kraftfull gammal berättelse bakom Shivas skapelse av krigaren Virabhadra. Även om vissa detaljer ändras beroende på version, förblir mycket av historien densamma. Shiva gifte sig med Sati. men hennes far, Daksha, godkände inte deras förening. Han vägrade att bjuda in någon av dem till en enorm offerfestival han höll, vilket fick en sårad Sati att konfrontera honom. Hennes far förödmjukade henne och frågade om hon lämnade sitt ”vilda djur av en man”. Enligt den tidens sed (kulturen) när en hustru hörde sin man hånad, skulle hon antingen lämna platsen med händerna över öronen, eller, om hon hade makten, avsluta sitt liv.
I sorg och skam valde Sati att ta livet av sig. (De specifika sätten för hur varierar, som att kasta sig in i elden eller meditera tills hon brast i lågor är de mest populära varianterna.)
Shiva var förkrossad och blev sedan rasande när han fick reda på sin frus öde. I sin ilska slet han en dreadlock från sitt huvud och kastade den till marken. Ur håret sprang Virabhadra, en massiv varelse med tre ögon, tusen armar och en kvinnlig demon som hjälp. De gick till festivalen för att slakta alla, inklusive gudarna. När det var över var Shiva ångerfull över den förstörelse han skapade och hans ilska förvandlas till medkänsla. Han återställer Dakshas (fast med ett bagges huvud) och de andra slaktade gudarnas liv.
Sati kommer att åter inkarnera senare som Shivas andra hustru Parvati.
Shiva blir känd som ”förstöraren” i detta sammanhang.
Beskrivningen som följer här av Virabhadra och ceremonin är från Tales of the Shiva Purana, sammanställd av H. G. Sadhana Sidh Das:
”Virabhadra sken av energi och han hade tusentals munnar och ögon. Hans hår glänste som en blixt och hans händer var fulla av alla möjliga vapen. När han pratade var det som åska. Från sin kropp skapade Virabhadra en kvinnlig demon vid namn Bhadrakali.
”’Vad är våra order?’ frågade Virabhadra och Bhadrakali från Shiva. ”Gå och förstör Dakshas Yajna”, var ordern. För att hjälpa dem i detta uppdrag skapade Virabhadra flera andra demoner från delarna av hans kropp. Alla hade tusen vapen. Virabhadra, Bhadrakali och dessa andra demoner gick mot Dakshas Yajna….”
Här nedanär en djupare tolkning av legenden från https://sreenivasaraos.com/, översatt av mig :
Shiva representerar rent medvetande (jnana shakthi); Devi är den kreativa energin, tanken i hans medvetande, viljan att avse en handling (itccha shakthi); och
Virabhadra är handlingens kraft (kriya-shakthi) den beslutsamma kraften att förvandla den viljan till en handling. Virabhadra, handlingshjälten, personifierar implicit tro, absolut hängivenhet och vördnad som också den hänsynslösa effektiviteten i att utföra befallningen från sin skapare.
Virabhadra, hjälten som rasar som en flammande eld, är Shivas grymma instrument för att förstöra okunnighet, ritualism och dogmer. Virabhadra, den store krigaren, är sublimeringen av Shivas otålighet och ilska; förkroppsligandet av hans beslutsamma makt; och betraktas därför som en aspekt av Shiva i flammande stämning som bränner ner vanföreställningar och falskhet (samhara –murti).
Virabhadra symboliserar också diskrimineringens skarpa kraft, kraftfull i var och en av oss, för att bryta kopplingar till inbilska värderingar, felplacerad tro och de rutiner som vi alla går igenom tanklöst. Han påpekar för vår hyllning av det som inte bör uppskattas; och till vår försummelse av det som borde värderas. Virabhadras budskap är att öppna vårt hjärta, att omfamna allt som livet har gett oss, utan rädsla eller fördomar. Virabhadra förstör för att rädda.
Yogapedia förklarar Virabhadra såhär (https://www.yogapedia.com/definition/6573/virabhadra ):
Denna stora krigare representerar förstörelsen av ondska, okunnighet och villfarelse. I vissa hinduiska traditioner dyrkas Virabhadra som en separat gudom snarare än en inkarnation av Shiva.
En serie yoga-asanas har utsetts för att hedra krigaren, framför allt Virabhadrasana (krigarställningar) .
I yoga är Virabhadrasanas kraftfulla poser som främjar mentalt fokus och ger energi till sinnet och kroppen. De börjar i utfallsposition med det främre knäet i 90 graders vinkel och de bakre tårna i 45 graders vinkel. Klackarna är i linje och höfterna i nivå med mattans överkant.
De vanligaste varianterna inkluderar Virabhadrasana I, där armarna höjs över huvudet med handflatorna vända mot varandra eller vidrör. Det representerar krigarens ankomst, materialiserad ur marken. I Virabhadrasana II sträcker sig armarna ut i motsatta riktningar i axelhöjd med blicken riktad över den framåtriktade armen. Detta representerar krigaren som ser sin fiende och förbereder sig för strid. Virabhadrasana III börjar med samma armposition som i 1, men det bakre benet lyfts från marken och armar, bål och ben är parallella med marken. Det symboliserar krigaren som rör sig snabbt för att attackera fienden.
Krigar-positionernas verkliga fysiska ursprung:
KALARI (info från https://sunainashenoy.com)
Kalaripayattu (i väst ofta kallad bara Kalari) är en gammal indisk kampsport från Kerala. Ses som den mest vetenskapliga typen av kampsport i världen, man tror att endast de som besitter de unika färdigheter som krävs för att klara den rigorösa träningen kan utföra konsten. Denna traditionella sport fokuserar på självanalys och självkontroll över attack och anfall.
”Kalari” betecknar ”slagfält” på tamil och malayalam medan ”payattu” betyder ”att bli tränad” eller ”att öva”. I huvudsak tränar denna konstform dig för slagfältet. Du blir skicklig internt och externt eftersom det, tillsammans med att öka kroppens flexibilitet och göra dig snabb, ökar ditt tålamod och hjälper till att förbättra ditt fokus och koncentration.
Ursprungligen hade en hemlig stridsmetod från krigarkasten i Kerala Kalaripayattu som rigorös fysisk träning, andningsteknik, meditation, helande och väpnad och obeväpnad strid. Indisk mytologi säger att Parashurama, inkarnationen av Vishnu, som var en mästare i vapen, hade lärt sig detta av Lord Shiva och etablerat Kalaripayattu.
Lord Shiva var mästare av yoga, meditation, osv och därför:
”Kalaripayattu är yogas kampsportsform för att kanalisera den inre krigarandan. Den har alla delar av yoga men är mycket mer dynamisk här till sin natur”.
Här kommer 3 foton, alla fritt nerladdningsbara från nätet, som visar hur tränas kalari även idag. Lägg märke till positionerna, senare kommer vi in i yogans olika ställningar och likheterna är stora!
I Yogan kallas detta (lite modifierad dock) för Krigare -I:
I yogan kallas detta för Krigare-III:
I yogan kallas detta för ”the humble warrior” (den ödmjuke krigaren):
Krigar-positionerna är alla stående poser med bred ställning och utsträckta armar eller armar i speciella mudra. De är vanligtvis sekvenserade tillsammans, men de kan också göras individuellt.
Det finns 5 primära krigar-positioner:
• Warrior I (Virabhadrasana I) — Det främre knäet är böjt och höfterna vänds framåt med armarna höjda.
• Warrior II (Virabhadrasana II) — Det främre knäet är böjt och höfterna är vända åt sidan med armarna parallella.
• Warrior III (Virabhadrasana III) — Balanserar på en fot, det stående benet är rakt och det motsatta benet lyfts med armarna framåt.
• Ödmjuk krigare (Baddha Virabhadrasana eller Virabhadra Mudra) — Benen är desamma i Warrior II, men bålen böjer sig framåt med armarna knäppta bakom (mudra).
• Reverse Warrior (Viparita Virabhadrasana) — Benen är desamma i Warrior II, men armarna och bålen sträcker sig mot det bakre raka benet.
Varför träna på Krigar-positionerna?
Moralen i Virabhadras mytologiska berättelse är att det är bäst att överskrida vår ilska, rädsla, skada och osäkerhet genom att aktivera vår styrka, kraft, mod och hängivenhet. När vi går in i dessa krigarformer förkroppsligar vi den gynnsamma och heroiska energin hos en krigare. När vi håller och andas in dessa asanas, ansluter vi till vår styrka, självförtroende, medkänsla och kraft. Varje krigarställning har sina egna krafter som kan hjälpa yogaelever på deras resa av inre och yttre förvandling.
Dessa poser kan vara svåra för vissa, eftersom de flesta har frambenet böjt 90 grader i knät, vilket kräver mycket styrka i underkroppen. Dessa krigare är dock några av de vanligaste formerna du kommer att stöta på i en yogasekvens så det är viktigt att lära sig deras korrekta inriktning för att förhindra skador. Att rutinmässigt öva dem ger många kraftfulla fördelar…
…och här tar blogginlägget slut för denna gången…
Som avslutning för Introduktionsdelen: bilden nedan visar Shiva som sörjer sin älskade Sati efter sitt fatala misstag och förhastade beslut i starkt affekt…nej, inte ens gudarna är felfria!
I kommande inlägg går jag igenom varje krigare för sig, alltså följ med om du vill på en resa i 5 delar till i yoga krigarens starka men ödmjuka väg.
Välkommen att titta in här ungefär om 4 veckor.
Då tittar vi på Krigare -I.
Trevlig fortsättning på sommaren!
♥ ♥ ♥
